Bette Machester har lett införandet av 1-1 i Maine. Hon pratade lite om hur införandet hade gått till och om saker som hon tycker är viktiga för att lyckas.
I Maine valde man först ut 9 pilotskolor som var de första. Där testade man hur man skulle göra med införandet innan man började med de andra skolorna. Man lärde av sina misstag helt enkelt.
Varje skola hade en resursperson som kunde hjälpa lärarna genom processen. Detta var utvalda lärare som personalen redan hade en relation till. Personen gav också feedback till cheferna om hur projektet gick och vilka problem man stötte på. Reducera rädslan genom att stötta personalen.
Bette pratade om att det är viktigt att alla förstår att arbetssättet måste ändras. Man kan inte tro att man som lärare ska stå inför klassen med tekniken. Man måste finnas bland barnen.
Saker att koncentrera sig på
* pedagogik
* innehåll
* vilka verktyg finns och teknik
Att bygga nätverk är viktigt för alla i processen. Både för skolledare och lärare. Dessa nätverk kan vara både inom skolan och utanför skolan. Att även ha ett nätverk utanför skolan ger ofta väldigt mycket.
Ledarskapet är viktigt igenom hela processen. Ledningen måste vara tydliga med vad man förväntar sig av lärarna och var man är på väg.
måndag 10 maj 2010
Forskning på 1-1
Forskning på 1-1
Dr David Silvernail är forskare och har följt projektet i Main.
Han har kommit fram till en hel del intressanta data ang 1-1 i sin studie.
80% av lärarna tycker att eleverna blir mer aktiva och mer engagerade när de får använda en dator i undervisningen.
Vidare berättade han att andra förmågor har utvecklats som t ex mattekunskaper och skrivandet.
Undervisningen har förändrats mycket i och med att datorn har börjat användas. Detta har gjort att kunskapen befästs på ett annat sätt och stannar kvar längre.
Undervisningen har blivit mer elevcentrerad än lärarcentrerad då datorn har ändrat synsättet på undervisning och kunskap avsevärt.
Dr David Silvernail är forskare och har följt projektet i Main.
Han har kommit fram till en hel del intressanta data ang 1-1 i sin studie.
80% av lärarna tycker att eleverna blir mer aktiva och mer engagerade när de får använda en dator i undervisningen.
Vidare berättade han att andra förmågor har utvecklats som t ex mattekunskaper och skrivandet.
Undervisningen har förändrats mycket i och med att datorn har börjat användas. Detta har gjort att kunskapen befästs på ett annat sätt och stannar kvar längre.
Undervisningen har blivit mer elevcentrerad än lärarcentrerad då datorn har ändrat synsättet på undervisning och kunskap avsevärt.
Dr David Silvernail är forskare och har följt projektet i Main.
Han har kommit fram till en hel del intressanta data ang 1-1 i sin studie.
80% av lärarna tycker att eleverna blir mer aktiva och mer engagerade när de får använda en dator i undervisningen.
Vidare berättade han att andra förmågor har utvecklats som t ex mattekunskaper och skrivandet.
Undervisningen har förändrats mycket i och med att datorn har börjat användas. Detta har gjort att kunskapen befästs på ett annat sätt och stannar kvar längre.
Undervisningen har blivit mer elevcentrerad än lärarcentrerad då datorn har ändrat synsättet på undervisning och kunskap avsevärt.
Dr David Silvernail är forskare och har följt projektet i Main.
Han har kommit fram till en hel del intressanta data ang 1-1 i sin studie.
80% av lärarna tycker att eleverna blir mer aktiva och mer engagerade när de får använda en dator i undervisningen.
Vidare berättade han att andra förmågor har utvecklats som t ex mattekunskaper och skrivandet.
Undervisningen har förändrats mycket i och med att datorn har börjat användas. Detta har gjort att kunskapen befästs på ett annat sätt och stannar kvar längre.
Undervisningen har blivit mer elevcentrerad än lärarcentrerad då datorn har ändrat synsättet på undervisning och kunskap avsevärt.
SAMR-modellen
Dr Ruben Puentadura är en forskare som har kommit fram till SAMR- modellen.
SAMR är en förkortning som sammanfattar en fyra stegs modell för att titta på och förstå användning av teknik i lärandet.
De fyra stegen är:
1. Substitut: Datorn är substitut för annat teknisk verktyg, utan en betydande förändring av
verktygets funktion. t ex man skriver en text på datorn. Undervisningen har inte förändrats.
2. Augmentation: datorn ersätter en annan teknisk verktyg, med betydande funktionalitet ökar.
T ex man använder sig av stavningsprogram och grammatikprogram. Texten utvecklas. En liten förändring har skett.
3. Ändring: Datorn gör det möjligt att förändra stora delar av en uppgift som skall utföras.
T ex den skrivna texten delas med andra och bearbetas och utvecklas. Ett annat tänkande
sker kring texten.
4. Omdefiniering: Datorn kan skapa nya uppgifter som är otänkbara utan en dator.
Undervisningen sker på ett nytt sätt.
Detta är en modell som ska hjälpa lärare att se vad de kan göra för att få ut så mycket som möjligt av användandet av datorn i undervisningen.
Läs mer om SAMR-modellen här.
SAMR är en förkortning som sammanfattar en fyra stegs modell för att titta på och förstå användning av teknik i lärandet.
De fyra stegen är:
1. Substitut: Datorn är substitut för annat teknisk verktyg, utan en betydande förändring av
verktygets funktion. t ex man skriver en text på datorn. Undervisningen har inte förändrats.
2. Augmentation: datorn ersätter en annan teknisk verktyg, med betydande funktionalitet ökar.
T ex man använder sig av stavningsprogram och grammatikprogram. Texten utvecklas. En liten förändring har skett.
3. Ändring: Datorn gör det möjligt att förändra stora delar av en uppgift som skall utföras.
T ex den skrivna texten delas med andra och bearbetas och utvecklas. Ett annat tänkande
sker kring texten.
4. Omdefiniering: Datorn kan skapa nya uppgifter som är otänkbara utan en dator.
Undervisningen sker på ett nytt sätt.
Detta är en modell som ska hjälpa lärare att se vad de kan göra för att få ut så mycket som möjligt av användandet av datorn i undervisningen.
Läs mer om SAMR-modellen här.
Praktiska detaljer i ett 1-1 projekt
Jeff Mao, MLTI, Maine learning Technology Initiative, berättar hur man har gjort i Maine med det praktiska kring 1-1.
Ingen elev ska vara utan dator mer än 24 timmar. När tekniken inte fungerar så blir tekniken så tydlig. De har ett bra system för hur man gör om datorn inte fungerar. Användaren går in på internet och fyller i ett formulär. Sedan hämtas datorn och är åter så snabbt som möjligt. Man har inga försäkringar på datorerna. Den kostnaden som det kostar har man istället lagt på nya ersättningsdatorer då detta har blivit billigare.
Trådlöst nätverk är nödvändigt för att man ska kunna använda alla de resurser som finns.
Staten Maine har gått in och finansierat datorerna till eleverna och lärarna i år 7 och 8. Detta är 1,5% av hela skolbudgeten.
I budgeten för projektet ingår följande: Mjukvaror, hårdvara, support, reparationer, ersättningsdatorer, nätverk, backup, projektledare, garantier, utbildningar.
Policys som staten Maine satte upp
- obligatoriskt att eleverna tar hem datorerna
- Internet säkerhet
- Föräldramöten
Webbsidor att titta på om projektet.
MLTI.org/rfp
maine121.org
Ingen elev ska vara utan dator mer än 24 timmar. När tekniken inte fungerar så blir tekniken så tydlig. De har ett bra system för hur man gör om datorn inte fungerar. Användaren går in på internet och fyller i ett formulär. Sedan hämtas datorn och är åter så snabbt som möjligt. Man har inga försäkringar på datorerna. Den kostnaden som det kostar har man istället lagt på nya ersättningsdatorer då detta har blivit billigare.
Trådlöst nätverk är nödvändigt för att man ska kunna använda alla de resurser som finns.
Staten Maine har gått in och finansierat datorerna till eleverna och lärarna i år 7 och 8. Detta är 1,5% av hela skolbudgeten.
I budgeten för projektet ingår följande: Mjukvaror, hårdvara, support, reparationer, ersättningsdatorer, nätverk, backup, projektledare, garantier, utbildningar.
Policys som staten Maine satte upp
- obligatoriskt att eleverna tar hem datorerna
- Internet säkerhet
- Föräldramöten
Webbsidor att titta på om projektet.
MLTI.org/rfp
maine121.org
Falkenberg visar
Kristina Björn och Fredrik Höper berättar om hur Falkenberg kommit dit man är idag.
Man började redan 2002 med att man satsade på IKT i skolan på det sättet att man började med lärarna.
I maj 2007 åkte man till Maine. I juni samma år började två skolor med 1-1.
Nuläget i Falkenberg:
6 sexskolor
100% av alla elever i 7-9 har en dator
1500 elever
170 pedagoger
1720 datorer
Förutsättningar för 1-1 i Falkenberg
* Personligt ansvar- eleverna tar själv ansvar för sin dator och administrerar själv.
* Garanti och försäkring
* Alltid dator. Eleverna måste ta hem datorn varje dag.
* Trådlöst nätverk som är öppet för alla
Finansiering
Förvaltning Skolan
År 1 Förvaltning 75% Skolan 25%
År 2 Förvaltning 50% Skolan 50%
År 3 Förvaltning 25% Skolan 75%
År 4 Förvaltning 0% Skolan 100%
Stöd till pedagogerna
PIM har gjorts bland lärarna. Studiedagarna har ägnats åt att fördjupa kunskaperna hos lärarna b la med hjälp av workshops. Pedagogerna har fått stöd i vardagen genom att man har IT-pedagoger som jobbar med lärarna i klassrummen.
Vilka är framgångsfaktorerna?
Kompetensfokus
Utvärdering och forskning
Samverkan Verksamhet-Teknik- Politik
Långsiktighet och uthållighet
Förankring och förståelse
Förhållningssätt och mod
Slutordet: Bygg planet medan du flyger!
Man började redan 2002 med att man satsade på IKT i skolan på det sättet att man började med lärarna.
I maj 2007 åkte man till Maine. I juni samma år började två skolor med 1-1.
Nuläget i Falkenberg:
6 sexskolor
100% av alla elever i 7-9 har en dator
1500 elever
170 pedagoger
1720 datorer
Förutsättningar för 1-1 i Falkenberg
* Personligt ansvar- eleverna tar själv ansvar för sin dator och administrerar själv.
* Garanti och försäkring
* Alltid dator. Eleverna måste ta hem datorn varje dag.
* Trådlöst nätverk som är öppet för alla
Finansiering
Förvaltning Skolan
År 1 Förvaltning 75% Skolan 25%
År 2 Förvaltning 50% Skolan 50%
År 3 Förvaltning 25% Skolan 75%
År 4 Förvaltning 0% Skolan 100%
Stöd till pedagogerna
PIM har gjorts bland lärarna. Studiedagarna har ägnats åt att fördjupa kunskaperna hos lärarna b la med hjälp av workshops. Pedagogerna har fått stöd i vardagen genom att man har IT-pedagoger som jobbar med lärarna i klassrummen.
Vilka är framgångsfaktorerna?
Kompetensfokus
Utvärdering och forskning
Samverkan Verksamhet-Teknik- Politik
Långsiktighet och uthållighet
Förankring och förståelse
Förhållningssätt och mod
Slutordet: Bygg planet medan du flyger!
USA
Jag har varit på studieresa i USA där vi har tittat på de en-till-en projekt som man driver i Maine. Lägger in lite föreläsningar här som jag lyssnade på.
onsdag 31 mars 2010
Wiki
Vi har börjat med ämnesområdet Astronomi på No;n i klass 5. Jag fick idén att vi skulle ha en wiki där eleverna får en uppgift varje vecka att göra hemma.
Vi startade en wiki; enrymndresa.wikispaces.com
Jag fick ju börja med att se så att alla har tillgång till en dator hemma, annars måste de ju få möjlighet att göra det i skolan. Men alla hade faktiskt en dator hemma. Eleverna lämnade in sina e-post adresser till mig så att jag kunde bjuda in dem till wikin. Vi hade en gemensam genomgång så att alla visste var de skulle gå in. Sedan var det bara att börja med uppgifterna.
Det har gått över förväntan! Eleverna är jätteduktiga. Jag har inte visat dem särskilt mycket, de lär sig själv. Det har bara varit några missöden där någon elev har råkat ta bort allt de har skrivit. Men då är det så bra att man kan återvända till en tidigare version och så får man tillbaka det igen.
En av uppgifterna var att eleverna skulle göra en egen utomjording i Paint och sedan spara den och lägga upp den. Då hade vi utomjordingar på alla möjliga ställen där vi inte skulle ha dem.
Nackdelen med en wiki är att alla kan skriva på allas sidor. Vi har pratat om det i klassen och det är ingen som har skrivit något på någon annans sida. Så för vår del har det inte varit något problem. Det de däremot har använt sig av är diskussionsdelen där de har frågat varandra om uppgifterna och gett varandra feedback. Kul!
Jag kan absolut rekommendera att jobba med wikisar. Emkelt att använda och enkelt att sätta upp. Vi har använt oss av wikispaces, men det finns ju andra alternativ om man så vill. wikispaces.com
Vi startade en wiki; enrymndresa.wikispaces.com
Jag fick ju börja med att se så att alla har tillgång till en dator hemma, annars måste de ju få möjlighet att göra det i skolan. Men alla hade faktiskt en dator hemma. Eleverna lämnade in sina e-post adresser till mig så att jag kunde bjuda in dem till wikin. Vi hade en gemensam genomgång så att alla visste var de skulle gå in. Sedan var det bara att börja med uppgifterna.
Det har gått över förväntan! Eleverna är jätteduktiga. Jag har inte visat dem särskilt mycket, de lär sig själv. Det har bara varit några missöden där någon elev har råkat ta bort allt de har skrivit. Men då är det så bra att man kan återvända till en tidigare version och så får man tillbaka det igen.
En av uppgifterna var att eleverna skulle göra en egen utomjording i Paint och sedan spara den och lägga upp den. Då hade vi utomjordingar på alla möjliga ställen där vi inte skulle ha dem.
Nackdelen med en wiki är att alla kan skriva på allas sidor. Vi har pratat om det i klassen och det är ingen som har skrivit något på någon annans sida. Så för vår del har det inte varit något problem. Det de däremot har använt sig av är diskussionsdelen där de har frågat varandra om uppgifterna och gett varandra feedback. Kul!
Jag kan absolut rekommendera att jobba med wikisar. Emkelt att använda och enkelt att sätta upp. Vi har använt oss av wikispaces, men det finns ju andra alternativ om man så vill. wikispaces.com
Intressant föreläsare
Var för ett tag sedan på Lin Educations inspirationsdag i Malmö. Där fick vi lyssna på en jättebra föreläsare, Bo Dahlbom. När han berättade vad han jobbade med så visade det sig att han hade följande saker på sitt cv: professor vid IT-universitetet i Göteborg och forskningschef vid Sustainable Innovation. Han är ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, medlem av regeringens IT-råd. En man med många järn i elden dvs...
Hans föreläsning var av sådant slag att när man sitter där så tycker man att ja, det här var väl bra. Men när man tänkt på den ett tag så var den superbra.
Hela fokus på föreläsningen var skolans roll i samhället. Att skolan måste vara en del av övriga samhället, inte som idag ett sidospår.
Han stack ut hakan ganska väl, t ex med förslaget att vi borde komplettera de tre färdigheterna räsa, rkriva och räkna med ytterligare två klippa och klistra.
Riktigt intressant var det när han pratade kring fusk i skolan. Det handlade om att eleverna tar fakta och färdiga arbeten från webben och sedan ändrar om lite (i bästa fall) och lämnar in till läraren.Läraren kollar sedan upp detta och godkänner inte i och med att det eleven ägnat sig åt är fusk. Bo menade att det är precis så här man gör, framför allt i näringslivet. Varför ska man skapa något som redan finns?
Just detta är något som jag jobbar väldigt hårt med mina elever i 5:an just nu. Vi har en wiki som är ett moment i vårt astronomitema där eleverna skriver fakta, En elev hade hur mycket text som helst och språket var definitivt inte hennes. Jag pratade med henne om att man absolut inte bara får sno något rakt av från en annan sida sådär. Veckan efter hade de en annan uppgift och vad hände då? Jo, det fanns lika mycket text som veckan innan och inte heller detta språket var hennes. Hon såg helt enkelt inte varför hon skulle sitta och hitta på något som någon annan redan hade skrivit.
Under sin föreläsning hann Bo också med att kritisera matematikundervisningen som tydligen alla mettelärare bedriver. Där blev jag något provocerad. Men lucky me, jag fick sitta bredvid Bo på lunchen och tog då tillfället i akt att berätta för honom att så funkar det inte riktigt. Så förhoppningsvis har han inte med just den sliden i sin power point vid nästa föreläsning ;-)
Hans föreläsning var av sådant slag att när man sitter där så tycker man att ja, det här var väl bra. Men när man tänkt på den ett tag så var den superbra.
Hela fokus på föreläsningen var skolans roll i samhället. Att skolan måste vara en del av övriga samhället, inte som idag ett sidospår.
Han stack ut hakan ganska väl, t ex med förslaget att vi borde komplettera de tre färdigheterna räsa, rkriva och räkna med ytterligare två klippa och klistra.
Riktigt intressant var det när han pratade kring fusk i skolan. Det handlade om att eleverna tar fakta och färdiga arbeten från webben och sedan ändrar om lite (i bästa fall) och lämnar in till läraren.Läraren kollar sedan upp detta och godkänner inte i och med att det eleven ägnat sig åt är fusk. Bo menade att det är precis så här man gör, framför allt i näringslivet. Varför ska man skapa något som redan finns?
Just detta är något som jag jobbar väldigt hårt med mina elever i 5:an just nu. Vi har en wiki som är ett moment i vårt astronomitema där eleverna skriver fakta, En elev hade hur mycket text som helst och språket var definitivt inte hennes. Jag pratade med henne om att man absolut inte bara får sno något rakt av från en annan sida sådär. Veckan efter hade de en annan uppgift och vad hände då? Jo, det fanns lika mycket text som veckan innan och inte heller detta språket var hennes. Hon såg helt enkelt inte varför hon skulle sitta och hitta på något som någon annan redan hade skrivit.
Under sin föreläsning hann Bo också med att kritisera matematikundervisningen som tydligen alla mettelärare bedriver. Där blev jag något provocerad. Men lucky me, jag fick sitta bredvid Bo på lunchen och tog då tillfället i akt att berätta för honom att så funkar det inte riktigt. Så förhoppningsvis har han inte med just den sliden i sin power point vid nästa föreläsning ;-)
Informationssökning
Att jobba med informationssökning
Informationssökning är en viktig sak som vi måste lära våra elever. Detta är inte ett lätt arbete och många av oss känner nog sig osäkra.
Jag har hittat lite hjälpmedel i detta.
Jag har läst en jättebra bok som heter "Ett lärande arbetssätt med datorstöd" Svedberg, Lind. Denna handlar om informationssökning och hur man kan jobba med detta. De pratar om informationskompetens som de definierar genom följande delar: att använda IT för informationssökning och kommunikation av information; att hitta informationskällor; att tillämpa informationssökningsprocesser; att kontrollera information mm. Inte helt enkelt... Men det var en bra bok som gjorde att jag ser på det här med informationssökning på ett helt annat sätt.
Detta är verkligen något vi måste arbeta med i skolan. Eleverna måste lära sig att hitta information, och framför allt rätt information på nätet. I det samhälle vi lever i och det vi ska fostra våra barn att leva i så är detta en mycket viktig uppgift som skolan har. Man behöver ju inte veta vilket år Gustav Vasa dog, det kan
man ju lätt slå upp på internet. Däremot måste de ju veta hur de ska leta upp det.
På internet finns en kurs hur man söker som heter infokoll. Med många bra tips. Adressen är infokoll.se
En annan supersida är Kolla källan som Skolverket har. Denna vänder sig till lärare eller skolbibliotekarier. Där får man tips, stöd och diskussionsunderlag i arbetet med informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Adressen är kollakallan.skolverket.se
Informationssökning är en viktig sak som vi måste lära våra elever. Detta är inte ett lätt arbete och många av oss känner nog sig osäkra.
Jag har hittat lite hjälpmedel i detta.
Jag har läst en jättebra bok som heter "Ett lärande arbetssätt med datorstöd" Svedberg, Lind. Denna handlar om informationssökning och hur man kan jobba med detta. De pratar om informationskompetens som de definierar genom följande delar: att använda IT för informationssökning och kommunikation av information; att hitta informationskällor; att tillämpa informationssökningsprocesser; att kontrollera information mm. Inte helt enkelt... Men det var en bra bok som gjorde att jag ser på det här med informationssökning på ett helt annat sätt.
Detta är verkligen något vi måste arbeta med i skolan. Eleverna måste lära sig att hitta information, och framför allt rätt information på nätet. I det samhälle vi lever i och det vi ska fostra våra barn att leva i så är detta en mycket viktig uppgift som skolan har. Man behöver ju inte veta vilket år Gustav Vasa dog, det kan
man ju lätt slå upp på internet. Däremot måste de ju veta hur de ska leta upp det.
På internet finns en kurs hur man söker som heter infokoll. Med många bra tips. Adressen är infokoll.se
En annan supersida är Kolla källan som Skolverket har. Denna vänder sig till lärare eller skolbibliotekarier. Där får man tips, stöd och diskussionsunderlag i arbetet med informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Adressen är kollakallan.skolverket.se
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
